'- You have come a long way from whiskey and kokain....
- Jag känner mig helt tom på ord men det finns ändå så mycket jag vill säga till folk.
Det är både bra och dåliga saker, dom närmaste vill jag berätta för hur mycket jag älskar dom och hur tacksam jag är för att dom hjälper mig och stöttar min vardag, och jag kan inte ens beskriva hur glad jag är för att få vara i deras omgivning.
Till vissa andra så har jag ännu mer att berätta att jag är så trött på dom, jag har försökt och visa det på ett sätt, på ett bra sätt men ingen verkar förstå det heller, och man vill ju inte vara hur grov i käften som helst heller, men visst. Eftersom folk är så patetiskt dumma i huvudet så får man väll öppna munnen med dom grova orden, men då blir det ju bara en massor med skitsnack bakom ens rygg att man är trög, fittig, bitchig etc.
Jag önskar jag gjorde saker ogjorda, men det är inte så att jag ångrar det jag har gjort, men ibland så tycker man ju att man kunde tänkt igenom saken flera gånger, istället för en snabb genomgång, och tro att allt löser sig senare? För nej det gör det inget, och det blir dessutom bara värre.
Jag kan inte sätta ett enda starkt ord på hur jag mår just nu, både bra och dåligt kan jag medge, men jag kämpar med det dåliga, just nu försöker jag endast se det positiva i det negativa. Men inte alltid så lätt kan jag ju säga, men jag ger mina yttersta försök...
Mina vägar är aldrig raka, för jag gör dom krokiga, jag gör dumma val, jag har konstiga tankar, jag är inte normal? Men vem fan är den som sitter med alla rätta svar då? I så fall skulle jag vill träffa den personen. Den som vet allt, kan allt och är normal..
Jag kan medge att jag gör misstag, jag gör fel medvetet, men jag är inte korkad för det, jag har otur som alla andra eller jag ska inte dra alla över en kant, men vissa..
Mina misstag jag har gjort i mitt liv har jag verkligen lärt mig av, jag har verkligen ångrat mig när mina dumma val blev till misstag, och jag ångrar det till djupet av mitt hjärta, verkligen. Men misstag är för att man ska lära sig? antar jag?
Jag hoppas en dag bara att det kommer någonting som bevisar för mig att jag gjorde rätt, att jag gjorde det för en bra anledning, just nu känns det inte bra alls, och det kommer inte göra det framöver heller tror jag, men jag tror att någon dag kommer jag få en annan inställning till vad jag har gjort, och varför. Den dagen, den lyckan.
Detta inlägg blev nog bara ett klagoinlägg, och om ni inte bryr er så behöver ni inte läsa det heller...
Skriver bara vad jag tycker och tänker...
/ Miss S
Det är både bra och dåliga saker, dom närmaste vill jag berätta för hur mycket jag älskar dom och hur tacksam jag är för att dom hjälper mig och stöttar min vardag, och jag kan inte ens beskriva hur glad jag är för att få vara i deras omgivning.
Till vissa andra så har jag ännu mer att berätta att jag är så trött på dom, jag har försökt och visa det på ett sätt, på ett bra sätt men ingen verkar förstå det heller, och man vill ju inte vara hur grov i käften som helst heller, men visst. Eftersom folk är så patetiskt dumma i huvudet så får man väll öppna munnen med dom grova orden, men då blir det ju bara en massor med skitsnack bakom ens rygg att man är trög, fittig, bitchig etc.
Jag önskar jag gjorde saker ogjorda, men det är inte så att jag ångrar det jag har gjort, men ibland så tycker man ju att man kunde tänkt igenom saken flera gånger, istället för en snabb genomgång, och tro att allt löser sig senare? För nej det gör det inget, och det blir dessutom bara värre.
Jag kan inte sätta ett enda starkt ord på hur jag mår just nu, både bra och dåligt kan jag medge, men jag kämpar med det dåliga, just nu försöker jag endast se det positiva i det negativa. Men inte alltid så lätt kan jag ju säga, men jag ger mina yttersta försök...
Mina vägar är aldrig raka, för jag gör dom krokiga, jag gör dumma val, jag har konstiga tankar, jag är inte normal? Men vem fan är den som sitter med alla rätta svar då? I så fall skulle jag vill träffa den personen. Den som vet allt, kan allt och är normal..
Jag kan medge att jag gör misstag, jag gör fel medvetet, men jag är inte korkad för det, jag har otur som alla andra eller jag ska inte dra alla över en kant, men vissa..
Mina misstag jag har gjort i mitt liv har jag verkligen lärt mig av, jag har verkligen ångrat mig när mina dumma val blev till misstag, och jag ångrar det till djupet av mitt hjärta, verkligen. Men misstag är för att man ska lära sig? antar jag?
Jag hoppas en dag bara att det kommer någonting som bevisar för mig att jag gjorde rätt, att jag gjorde det för en bra anledning, just nu känns det inte bra alls, och det kommer inte göra det framöver heller tror jag, men jag tror att någon dag kommer jag få en annan inställning till vad jag har gjort, och varför. Den dagen, den lyckan.
Detta inlägg blev nog bara ett klagoinlägg, och om ni inte bryr er så behöver ni inte läsa det heller...
Skriver bara vad jag tycker och tänker...
/ Miss S
Kommentarer
Trackback
