Hej..
sorry för jätte dålig uppdatering.
men det har varit lite nu senaste dagarna.
jag och adde har gjort slut, men vi är på bättringsvägar och bli tillsammans igen, hoppas jag! han är en människa jag inte släpper i första taget om man säger så. Men vårat förhållande är lite diffrent, eller haha. nu blev det knepigt, nejmen som sagt vi bor tjugo mil ifrån varandra, och det tär på mig som fasiken. Andreas har haft distansförhållande innan, så han är uthärdad. Nejmen det kan vara jobbigt för honom också, men som vi ser mest på nu är att jag mår mest dåligt över det, och andreas är verkligen den som hjälper mig ur detta också!
Men vi är som sagt på bättringsvägen tillsmammans, men ändå tjugomil ifrån..
jag hatar verkligen dom här tjugomilen mellan oss, och vi ska fortsätta såhär i tre år till!
med tanke på att jag kom in på gymnasie här i stan, och dessutom det jag vill gå på, så tackade jag ja, självklart, men då kommer förhållandet lite imellan, men då får man ta och kämpa ännu mer! men ibland klarar man inte allting och då kan det bli såhär.. Men jag ska göra mitt allra yttersta för att få detta fungera!
Jag kan nämna också att vi är INTE tillsammans ännu, men vi är bara inte osams. Och jag skulle aldrig kunna tänka mig att bli tillsammans med någon annan än just Andreas!
Vi har varit tillsammans i snart 1 år och 6 månader, och jag vet inte vad jag ska säga. Jag är otroligt stolt över mig själv att jag har klarat detta så bra som det har gått, och jag är verkligen överlycklig att jag har världens underbaraste man. Åh, jag är så kär i honom!
Han ska komma ner nu i helgen till mig och vi ska se hur det går, och hur allting känns. Som vanligt kommer alltid kännas toppen när vi är med varandra, åh jag vill satsa allt på vårat förhållande, men när han åker hem känner jag mig så himla meningslös, jag känner att jag bara inte vill, eller orkar hålla på med något eller göra någonting. Allt känns meningslöst utan min Andreas..
Jag älskar min andreas åkerman!
Där fick ni reda på lite, sorry för dålig uppdatering, jag lovar ska bättra mig. Men som ni kanske vet och fattat nu har det varit tungt dom senaste dagarna, Men jag kämpar! i promise!
Tack till också alla underbara vänner och nära som har stöttat mig.
ni är verkligen guldvärda.. Jag älskar er!
men det har varit lite nu senaste dagarna.
jag och adde har gjort slut, men vi är på bättringsvägar och bli tillsammans igen, hoppas jag! han är en människa jag inte släpper i första taget om man säger så. Men vårat förhållande är lite diffrent, eller haha. nu blev det knepigt, nejmen som sagt vi bor tjugo mil ifrån varandra, och det tär på mig som fasiken. Andreas har haft distansförhållande innan, så han är uthärdad. Nejmen det kan vara jobbigt för honom också, men som vi ser mest på nu är att jag mår mest dåligt över det, och andreas är verkligen den som hjälper mig ur detta också!
Men vi är som sagt på bättringsvägen tillsmammans, men ändå tjugomil ifrån..
jag hatar verkligen dom här tjugomilen mellan oss, och vi ska fortsätta såhär i tre år till!
med tanke på att jag kom in på gymnasie här i stan, och dessutom det jag vill gå på, så tackade jag ja, självklart, men då kommer förhållandet lite imellan, men då får man ta och kämpa ännu mer! men ibland klarar man inte allting och då kan det bli såhär.. Men jag ska göra mitt allra yttersta för att få detta fungera!
Jag kan nämna också att vi är INTE tillsammans ännu, men vi är bara inte osams. Och jag skulle aldrig kunna tänka mig att bli tillsammans med någon annan än just Andreas!
Vi har varit tillsammans i snart 1 år och 6 månader, och jag vet inte vad jag ska säga. Jag är otroligt stolt över mig själv att jag har klarat detta så bra som det har gått, och jag är verkligen överlycklig att jag har världens underbaraste man. Åh, jag är så kär i honom!
Han ska komma ner nu i helgen till mig och vi ska se hur det går, och hur allting känns. Som vanligt kommer alltid kännas toppen när vi är med varandra, åh jag vill satsa allt på vårat förhållande, men när han åker hem känner jag mig så himla meningslös, jag känner att jag bara inte vill, eller orkar hålla på med något eller göra någonting. Allt känns meningslöst utan min Andreas..
Jag älskar min andreas åkerman!
Där fick ni reda på lite, sorry för dålig uppdatering, jag lovar ska bättra mig. Men som ni kanske vet och fattat nu har det varit tungt dom senaste dagarna, Men jag kämpar! i promise!
Tack till också alla underbara vänner och nära som har stöttat mig.
ni är verkligen guldvärda.. Jag älskar er!
Kommentarer
Trackback
