stampe, mitt llivs kärlek..
Idag 04:30 så tog han sista andetaget..
Mamma vaknar av att han ligger och piper, och hon går upp, sitter där ett tag med honom, går på ett snabbtoabesök efter en liten stund. och sedan kommer hon tillbaka och han är borta.
hon tog upp honom, linda in honom i en handduk och kom och väckte mig..
Jag vakna men koppla inte direkt att han var borta. men på ett sätt ändå, satt där och bara stirra in i väggen. sen la mamma armen runt om mig och pussa på mig. satt och grät tillsammmans.
efter några timmar så tog jag mig ut ur rummet, och gick fram till buren.. jag hade den konstigaste känslan i magen som jag aldrig har haft förut. står och tittar på handduken, och tänker på älsklingen som jag har delat många minnen med. Jag vågar inte vinkla upp handduken men till slut hittar jag modet att göra det. och där låg han, min livs kärlek, min prins, min älskade kanin. död. låter så hemskt och säga det, men han var så stilig, han var så vacker. dock ögonen öppna. men ändå så vacker, han hade så fina ögon. kristall blåa..
och då slog det till i huvudet på mig, han var död. när jag såg det med mina egna ögon. då kom tårarna, jag bröt ihop. jag klara det inte, jag satte mig ner breve buren, satt och viska till stampe hur mycket jag alltid har älskat honom, och jag kommer alltid och göra det. och jag vet att han vet om det också.
Jag glömmer aldrig denna dag, då du fick ett bättre ställe att leva på, jag vet att du hade ont. du led, så jag är glad att han somna in själv. Förra året i januari var jag och mamma med honom hos vetrinären för vi märkte att han hade ont i munnen, kunde inte äta knäckebröd, inte cornflakes som han älska!
Han sluta också äta sin mat, så vi bytte till pellex , och då åt han. och jag var lycklig as hell för att han åt igen. Men sen gick det några månader och vi gick till vetrinären igen, och det blev dyrt för mammas plånbok, bara undersökningen gick på 700 kr. sen fick han antibiotika för hans tänder och lite sådär mer.
Efter andra besöket hos vetrinären så började vi fundera på att ge honom spruta, men jag ville inte det. jag ville ha honom i tio år. men så blev det inte. jag fick ha honom i 9år, 11 månader och 13 dagar. men jag är väldigt nöjd och glad över dom åren vi fick tillsmmmans.
Jag vill bara veta att han ska veta att jag älskar hon mest av allt.
Vila i frid min vän. jag älskar dig mest av allting, du anar inte !
2000 - 2010 <3
Mamma vaknar av att han ligger och piper, och hon går upp, sitter där ett tag med honom, går på ett snabbtoabesök efter en liten stund. och sedan kommer hon tillbaka och han är borta.
hon tog upp honom, linda in honom i en handduk och kom och väckte mig..
Jag vakna men koppla inte direkt att han var borta. men på ett sätt ändå, satt där och bara stirra in i väggen. sen la mamma armen runt om mig och pussa på mig. satt och grät tillsammmans.
efter några timmar så tog jag mig ut ur rummet, och gick fram till buren.. jag hade den konstigaste känslan i magen som jag aldrig har haft förut. står och tittar på handduken, och tänker på älsklingen som jag har delat många minnen med. Jag vågar inte vinkla upp handduken men till slut hittar jag modet att göra det. och där låg han, min livs kärlek, min prins, min älskade kanin. död. låter så hemskt och säga det, men han var så stilig, han var så vacker. dock ögonen öppna. men ändå så vacker, han hade så fina ögon. kristall blåa..
och då slog det till i huvudet på mig, han var död. när jag såg det med mina egna ögon. då kom tårarna, jag bröt ihop. jag klara det inte, jag satte mig ner breve buren, satt och viska till stampe hur mycket jag alltid har älskat honom, och jag kommer alltid och göra det. och jag vet att han vet om det också.
Jag glömmer aldrig denna dag, då du fick ett bättre ställe att leva på, jag vet att du hade ont. du led, så jag är glad att han somna in själv. Förra året i januari var jag och mamma med honom hos vetrinären för vi märkte att han hade ont i munnen, kunde inte äta knäckebröd, inte cornflakes som han älska!
Han sluta också äta sin mat, så vi bytte till pellex , och då åt han. och jag var lycklig as hell för att han åt igen. Men sen gick det några månader och vi gick till vetrinären igen, och det blev dyrt för mammas plånbok, bara undersökningen gick på 700 kr. sen fick han antibiotika för hans tänder och lite sådär mer.
Efter andra besöket hos vetrinären så började vi fundera på att ge honom spruta, men jag ville inte det. jag ville ha honom i tio år. men så blev det inte. jag fick ha honom i 9år, 11 månader och 13 dagar. men jag är väldigt nöjd och glad över dom åren vi fick tillsmmmans.
Jag vill bara veta att han ska veta att jag älskar hon mest av allt.
Vila i frid min vän. jag älskar dig mest av allting, du anar inte !
2000 - 2010 <3
Kommentarer
Trackback
